Har denna kväll som sagt hängt med Felicia och Martine. Det blev snack och skratt på Starbucks i några timmar, rätt så mycket mer okej än det träningspass som kvällen hade bjudit på om inte jag haft dessa bruttor. På vägen hem stötte jag på en man som låg mitt på gatan och som efter ett tag lite knackigt reste sig upp och haltade iväg. Inte en människa i närheten, så vad gör man? Ska man gå fram och fråga hur det är med honom eller va? Man vet ju aldrig vad som kan hända liksom. Men med tanke på att han rest sig upp så tog jag det säkra framför det osäkra.. jag menar, han levde ju faktiskt!... haha. Only in America säger jag bara, här kan man göra i princip vad som helst utan att någon skulle säga något. På gott och ont antar jag.

 

Nej men alla lever och är glada. Slut på detta serious talk nu, GODNATT